Senaste inläggen

Av heltklartoklar - 13 september 2019 20:14

Jag vet att döden är en del av livet. Men det är så svårt att hantera det där suget i magen som uppstår när jag tänker på dem i min närhet som gått bort.


Kollade precis på gamla bilder på min älskade hund som jag fick äran att spendera 15 år av min uppväxt med. Såg hennes lilla nos som jag pussat på så många gånger. Såg hennes luffsiga skägg som jag fått reda ut med kam så många gånger när hon druckit mjölk. Kom och tänka på de små suckarna hon gjorde när hon precis lagt sig till ro för att sova. Hon kändes så nära. Och i nästa sekund så får jag upp bilderna i huvudet från dagen hon gick bort. Och jag påminns åter om att jag aldrig kommer att få uppleva henne igen. Det får mig att vilja skrika av smärta och saknad.


Det enda man vill är att få träffa någon åtminstone bara EN gång till - men att samtidigt vet man att det är totalt omöjligt. Vad är vitsen med döden egentligen!? Så fruktansvärt smärtsamt. 


Ångesten

Av heltklartoklar - 21 augusti 2019 22:50

God kväll!


Lite bakgrund: I maj i år drabbades min pappa av en stroke. Läkaren kallade den en "liten stroke", och han fick inga stora men av den. Det var mest skärrande för honom och för oss runt omkring. Och de hittade dessutom inte orsaken till varför han fick proppen. Den här uppbyggda tryggheten som man har att "inget sånt där händer mig" - bara krossades på en sekund typ. Jag har mått väldigt dåligt efter det där, av förklarliga skäl. Har ältat både fram och tillbaka varför proppen uppstod. Och tänkt igenom sannolikheter för att han ska få en ny propp osv osv osv. 


Men pappa har som sagt återhämtat sig bra! Dock har jag och mamma har efter det som hände sneglat lite extra på hans mungipa för att kolla så att den inte är sned. Eller så har vi hållit andan när han pratar och inte hittar ett enkelt ord. Eller så har hjärtat hoppat över ett slag om han bara råkat snubbla till. Men jag kände trots allt att jag börjat bygga upp den där "falska" tryggheten igen. Tills för ca 2 veckor sedan när han började få feber - helt utan andra symptom. Läkaren såg ingenting konstigt på hans blodprover. Ingen infektion eller något som kunde förklara var hans feber kom ifrån. Helt plötsligt försvann febern och vi andades ut. Tills det kom tillbaka igen, och MYCKET kraftigare denna gång. De var till och med inne på akuten en sväng och vände - men fortfarande ingen som helst förklaring till vad febern berodde på. Så vi lämnade ännu fler prover. Det uppstod blandade känslor när läkaren på sjukhuset idag ringde och bekräftade att pappa fått TBE. 


Jag har känt att oron och ovissheten efter pappas stroke har ätit upp mig inifrån den här sommaren. Jag är ensambarn och väldigt nära mina föräldrar. Jag är LIVRÄDD för att förlora dom. Och nu blev pappa dålig igen - först av oklar anledning ännu en gång - så kändes det så himla jobbigt. Känslan lättade mycket när vi fick en diagnos. För då vet jag ju vad han lider av och slipper spekulera. Men vad jag hört om TBE så är det ju inte en supertrevlig sjukdom. Man kan ju dessutom inte behandla den på något sätt utan det är bara att låta kroppen självläka... Nu hoppas jag bara att han inte ska få några större kvarvarande symptom av detta. Fatta vilken otur att få både stroke och TBE samma sommar. Låter ju som ett dåligt skämt.. Älskade pappa, du kämpar på bra.  


Ibland tänker jag att det vore lättare att inte ha någon att bry sig om, och bo ute i skogen i ett litet torp för att inte behöva oroa sig för eller förlora någon. Men nej, hur tråkigt vore inte det ändå. 


Av heltklartoklar - 20 augusti 2019 22:48

Hej internet!


Hur börjar man ens en blogg? Det känns på något sätt som att första inlägget är så kritiskt. Som om det liksom styr hur resten av bloggen kommer bli? Nåja, jag hittar väl på något. 


Jag stod i duschen när jag kom och tänka på att det vore skönt att blogga igen.

Jag har nämligen haft både en och flera bloggar under min uppväxt - men aldrig en "anonym". Jag har liksom alltid använt dem för att på något sätt skapa en image om mitt liv och mig själv - som man ju så lätt gör på sociala medier (medvetet eller omedvetet). Använt dom som ett ställe där jag kunnat framhäva det jag velat att andra skulle och även för att försöka intala mig själv att mitt liv ändå var rätt nice. 


Men det är ju så med sociala medier och bloggar att man ofta förvränger verkligheten. Kanske för att man är rädd för hur man ska uppfattas och vad man skriver kan få för konsekvenser för ens sociala liv. Och det är jag less på. Jag vill bara kunna skriva - exakt det som kommer upp i mitt huvud. Det blir så rörigt när olika tankar och känslor bara tumlar runt där inne. Jag upplever att det är lättare att komma ner på jorden när tankarna blir nedskrivna. Det liksom processas mer noggrannt. Man kan ju trots allt bara skriva en mening i taget. Jag gillar att det blir lite mer strukturerat än det som pågår där uppe i hjärnkontoret större delen av dygnet. 


I övrigt har jag faktiskt inget särskilt syfte med den här bloggen - hur tråkigt det än må låta. Jag tänkte bara skriva, överanalysera och processa. Och vill/orkar någon läsa - varsågod. Jag skulle bli uppriktigt glad om någon snubblade in här på min blogg och KÄNDE IGEN SIG i något av det jag skriver!! Med en överaktiv hjärna så kan det ibland kännas väldigt ensamt. Jag har inte träffat på jättemånga i mitt liv som haft ett sinne som liknar mitt (och det säger jag inte alls för att vara präktig, jag lovar). Det är bara tråkigt att gång på gång känna sig som annorlunda, eller överkänslig eller överanalyserande. Det tröstar en grubblande hjärna att få lite igenkänning då och då. 


Det är nu ganska sent, i alla fall för mig som ska upp i ottan och jobba imorgon. Så jag tänkte avrunda. 

Om någon läst ända hit - Tack, och välkommen till min halvt röriga blogg och mitt halvt röriga liv. 

Presentation

Hej och välkommen!
Jag är glad (och imponerad) att du lyckats hitta hit.
Här tänkte jag skriva av mig då och då för att reda ut tankar och känslor som jag upplever. Du får läsa hur lite eller mycket du vill :)

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2019
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards